Sebastian Holmström

Här sitter man med ett gäng kakor med äppelsmak från ICA som knappt är ätbara. Vad gör man? Nu har man ju faktiskt betalat 5:- för dessa, så man kan inte låta de gå förlorade.

Min gode vän, Anton, föreslog att man kan värma dessa och äta de tillsammans med glass. Ingen dum idé! Låt oss pröva!

Vafalls?! Vad är detta... ingen glass? Jaha... Vad gör jag då? Tar något alternativt, såklart! Vaniljsås kanske? Nähe, det hade vi ingen heller. Vad är det som vi har som är mest besläktat med glass?

Yoghurt! 1-portionspack! Men... jag vill ju ha den kall. Så, in med det i frysen någon timme eller två!

Under tiden yoghurten förbereds måste man ju göra någonting annat så länge. Man äter ju med alla sinnen, sägs det. Så varför inte lägga upp kakorna snyggt i en skål?

Titta, vad fint! Nu är det bara vänta tills yoghurten börjar frysa.

En timme senare! Äh, nu får det vara nog. Öppnar och känner på yoghurten... hmm... den har bara blivit lite trögflytande. Skit samma! Jag pallar inte vänta mer. In med kakorna i mikron!

Vrider på mediumvärme och på obegränsad tid. Jag går iväg en stund... går på toaletten kanske... slår mig ned framför TV:n... glömmer fullständigt bort kakorna... kommer in i köket igen... HELVETE!! Sliter upp luckan till mikrovågsugnen... kakorna fräser värre än en katt under en ångvält.

Jaha, vad gör jag nu då? Äh, skit samma! Det får bli som det blir... kan man överhuvudtaget bränna saker i mikron?

Jag häller på den misslyckade trögflytande yoghurten... och voila!

Okej... det ser ju inte jättegott ut. Och luktar lite märkligt. Men, vafan... nu har jag hållt på med den här skiten i över en timme. Det här ska fanimej ätas upp!

Det är bland det värsta jag någonsin har ätit... jag tvingade i mig allt i ren protest! Tydligen så är mikrovågsbrända russin ingen höjdare, så varje gång jag fick ett sådant i munnen höll jag på att kräkas.

Så... denna maträtt är inget jag kan rekommendera förutom till mina värsta fiender. Tack som fan, Anton!

Men du...
Ha en bra dag!