Sebastian Holmström

Jag försöker att ofta hålla en positiv och snäll attityd. Tänka optimistiskt till det mesta. Men ibland blir man fantastiskt sur över saker och ting. Så det är inte alltid helt lätt att tänka positivt, även om man vill. Man kan misslyckas ganska brutalt med positiv attityd emellanåt.

Så, jag tänkte ge mig på ett litet egenkomponerat experiment. Att bara ösa ur mig negativa kommentarer och saker jag stör mig på. Då kanske man orkar vara positiv en längre stund? Så... här kommer en liten lista:

Folk med dåligt självförtroende - Det är absolut inget fel på att vara omtänksam och snäll. Men att vara uppriktigt underlägsen alla andra människor i världen är bara larvigt påhitt! Ryck upp dig, ta tag i dig själv och sluta gråta för varje liten kritisk kommentar du får. Är det något du själv tycker du är bra på, visa upp det! Var stolt med vad du kan åstadkomma. Det spelar ingen roll om någon annan är bättre, det kommer det alltid finnas folk som är. Det du är stolt över, bör dina vänner och bekanta uppmuntra. Annars kan dina vänner dra åt helvete. Samma sak med:

Utseendefixering - klassiskt exempel hos kvinnor: "min rumpa är för stor!", ja... den kanske är snäppet större än medel (fast oftast är inte ens fallet så, det är bara någon larvig vanföreställning). Men vad fan gör det? Det finns killar som gillar stora rumpor! Jag själv föredrar lite mer kurvor och former hos en kvinna. Jag blir snarare äcklad av någon som totalt saknar detta. Skärp er!

Folk som inte lever för att bli lyckliga - De kanske pluggar något plugg de egentligen inte vill göra, de kanske jobbar på något jobb som de inte vill, de kanske har en relation fast det egentligen inte fungerar, de kanske har framtidsutsikter som inte passar - bara för att någon har sagt det ska vara så... Folk stannar inte upp och tänker igenom vad de verkligen vill göra av sina liv.

Hästar - För att de är onda.

Folk som drar ner andra människor i sin "depression" - Det är givetvis tillåtet att må dåligt. Alla människor gör det ibland. Och man måste prata ut om det - men välj rätt person, någon som är bra på att lyssna, kan hantera jobbiga saker och som är dig nära. Men att skriva i en Facebookstatus om hur dåligt man mår för att man har blivit dissad av sin pojk-/flickvän, det är bara patetiskt. Att se varje emotionell nedgång som en depression är en överdrift. Att söka bekräftelse/förlåtelse/uppmärksamhet av den stora allmänheten när man mår lite halvtaskigt är riktigt illa.

Gör så här istället: lås in dig, släng på dig en filt, sätt på en sorglig rulle, låtsas att det regnar och sen sitter du där tills du fattar att det du håller på med är larv och därefter rycker upp dig. På så vis slipper du dra ner alla i din omgivning i skiten - tänk dig ur deras synvinkel: de kanske har fått en ny pojk-/flickvän och är jättelyckliga, sen sitter du och matar negativ energi mot den här personen. Inte särskilt snällt.

Här finns det givetvis massor av undantagsfall: man kan ju faktiskt må jättedåligt på riktigt, men det finns inget undantag om att söka bekräftelse via en Facebookstatus - så gör man helt enkelt inte.

För tävlingsinriktade människor - Jag är uppväxt i en familj där vi har lirat mycket olika typer sällskapsspel. Men min familj gör det säkerligen med en liten annan metod än andra. Om vi tar frågesportspel som ett exempel: om någon får en svår fråga så hjälper vi andra till att ge ledtrådar och dylikt för att personen ska klara frågan. Detta kan leda till lite jobbiga situationer när man lirar med utomstående. Ett par gånger har mitt lag blivit uppriktigt skitarga på mig bara för att jag har hjälpt motståndarlaget med någon utmaning. Ett spel där man blir arga på varandra är ett spel som kan dra åt helvete! Det handlar inte om att vinna, det handlar om sällskapet under spelets gång. Vilket leder till nästa punkt:

Folk fokuserar för mycket på målet och inte på resan - Detta kan vara allt från en bilresa till meningen med livet. Religioner där man fokuserar på vad som händer efter döden kan dra åt helvete (nytt favorituttryck, tydligen...). Karma är t.ex. en usel idé! Det innebär att om du är snäll så blir du behandlad väl tillbaka. Vad är det för jävla egoistdravel? Kan man inte bara vara snäll ändå och göra en god gärning för att det känns bra för stunden?

Sexfixering - Det verkar som människor är lite för inne på det här med sex. Vissa personer kan ha relationer som bygger på enbart sex. Allt man pratar om kanske är om hur många/hur snygga personer man har lyckats erövra. Man kan inte ha ett samtal med en tjej utan att någon vän bankar en med armbågen i sidan och blinkar med ögat. Sex är faktiskt inte det viktigaste i hela världen... Det jag gillar med konceptet dock är hur man skapar en extrem gemenskap med sin partner, man binder sig till varandra på ett sätt som förmodligen inte är möjligt annars. Men jag tror inte det är många som ser sex från den synvinkeln.

Folk som snyter sig - Vissa människor tycker det är jobbigt med folk som t.ex. pruttar offentligt. Men jag tycker att detta är ganska oväsentligt. Om någon skulle råka lägga en prutt offentligt så skulle det antingen 1. Bli pinsam tystnad följt av ett kvävt garv 2. Asgarv 3. Folk skulle bli äcklade. Men jag tycker att dessa saker är ganska obefogade. För ibland kan det ju krama på ordentligt i buken och misstag händer ju! Lukten är ju inte direkt outhärdlig (undantagsfall finns ju visserligen...). Då är det betydligt värre när någon offentligt snyter sig! Då gör de en medveten vidrig handling som både låter och ser äckligt ut. Illaluktande gas vs urvidrigt slem som kommer från näshålan? Jag vet ju vad jag tycker...

Kommer på en del grejer till, men jag tror det får räcka för den här gången. Det vart ju faktiskt ganska långt inlägg...

Men du...
Ha en bra dag!