Sociala experiment

Familjefest! För ett par dagar sen så kom mina bröder hem. Det hela firades med en del törstsläckande och festligheter. Vi påbörjade kvällen hemma hos min syster med Singstar och småsnack. Trots att medelåldern låg högre än vad jag kanske annars är vanligtvis bekväm med så var det inga större problem att trivas med sällskapet. Framförallt är det svårt att ha tråkigt när hela syskonskaran är samlad, ja... vi är förmodligen världens bästa familj.

Nog om det! Senare begav vi oss ut på krogen Harry's i hopp om att få träffa massvis med spännande människor. Och herregud, det vill jag lova! Kanske inte på det sättet man hade räknat med. Vanligtvis träffar man folk som man har något gemensamt med och startar ett samtalsämne som man tillsammans finner intressant. Men det här var precis raka motsatsen. Som kanske bekant så är det 23 års-gräns på Harry's men folket däri var betydligt äldre! Uppskattningsvis en medelålder på ca 38 kanske...

En viss förtvivlan spred sig när jag upptäckte vad det var människor. Men sen kom en insikt över mig... En tankegång började sättas i verksamhet. Jag ska prova ett socialt experiment! Jag har kommit till en del av livet där man inte ska försöka döma folk för vilken samhällsklass, tro, hudfärg etc. dessa tillhör. Man ska vara öppensinnad!

Öppensinnad? Det har jag inte alltid varit... Jag har t.ex. haft ett extremt hat riktat mot just raggare, motorcykelfantaster och andra praktiskt arbetande män med skägg. Men nu satte jag mig helt sonika vid ett bord där det satt en trind man med skägg och Harley Davidson-tröja. Ett praktexempel! Efter en stunds samtalande upptäckte jag faktiskt att han hade en del innanför pannbenet! Han var framförallt väldigt trevlig och vårt lilla samtal avslutades med breda leenden och handskakningar. "Vilken trevlig snubbe!" tänkte jag när jag gick vidare.

Men! Man kan inte dra en slutsats med enbart ett försök. Så jag knallade vidare till ett bord där det satt ett helt gäng med folk som tycktes tillhöra denna kultur. Dessa angav inte direkt samma välkomnande. Märkliga blickar utbyttes och småviskningar antydde på ett avsky riktat mot mig. Jag försökte ignorera beteendet hos gänget och smöra på med smil och handskakningar. Jag tror jag lyckades charma den enda kvinnan i gänget samt två av männen. Nu var det dock en man kvar som tittade skeptiskt. Efter en lång stunds övertalningsförsök gick det inget vidare då han utbrast orden: "Jag tycker att du ska gå nu..." och såg faktiskt skitarg ut. För att undvika slagsmål tog jag mig i kragen och gick därifrån med en viss besvikelse. Min slutsats är då att det, liksom i andra kulturer, finns både idioter och guldkorn. En slutsats som kanske är logisk för vissa, men som faktiskt för mig är lite av en nyhet.

Men du...
Ha en bra dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0