Nästa Leif GW Persson!

Då har man alltså blivit antagen till Örebro Universitet.
Hur det känns? Toppenbra!

Nu har dock det första glädjeruset lagt sig. Nu börjar man tänka logiskt. Fundera på vad som kommer hända i framtiden. Min tanke är följande: Äntligen kommer man någonstans. Att lämna sin födelseort är befriande, spännande och väldigt läskigt. Men man kan inte bo kvar här hela livet. Man måste uppleva lite, utforska lite, satsa lite.

Studentliv låter spännande också! Kan bli kul! Nervöst det här med pluggandet. Får se hur tufft det egentligen är.

Shit, en härlig blanding av extas och nervositet. Mest nervositet just nu, faktiskt. 30/70-ish.

Men du...
Ha en bra dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0